Gymnasiet närmar sig

Alltså, jisses! Nu är det dags för killen med gymnasiet! Valet är inskickat och under våren får vi ett preliminärt beslut (baserat på betygen från ht i åk 9) om vad han kan komma in på. Så vad har han valt? Självklart något som har med natur att göra!
 
Naturbruksprogram med inriktning (små)djur - det står som första hands valet. På alternativen har vi inriktning mot hund samt marinbiolog. Så roligt! Han har ambitioner och en framtidsvision! Det fanns liksom inte på kartan för ett år sen. Tillvaron har verkligen tagit en ny väg, en som leder framåt. Vår kille pratar om att finnas och han har börjat se mål med sitt liv. Han vill något! Det är faktiskt lite svårt att hänga med i den. Åren som varit har bestått i så mycket annat. Det har varit så nattsvart. Men att nu, nu kan vi alla andas ut. Vi kan sänka garden och se fram emot nya erfarenheter/känslor. Vi förväntar oss inte att allt går smärtfritt, för så fungerar det naturligtvis inte. Fast vi tänker oss att det går på någon nivå lättare än innan! Vilket känns så bra! 

Tänk att motivationen och intresset vaknade till liv nu i åk 9. Medan han fortfarande har en liten chans att komma ikapp. Vilket han själv har tagit upp om och utnyttjat! För som det är nu har han inte betyg i och läser inte alla obligatoriska ämnen. Han har ju en anpassad skolgång där dagarna är kortare, upplägget i en annan struktur än 'vanlig klass' och således har ämnen fått prioriterats alternativt tagits bort. Allt får inte plats och/eller har inte mäktats med. Mycket fokus har varit på att ens komma till skolan. Men nu efter nyår, ja då startade han dialog med sina lärare om att ändra lite på detta. Där finns två ämnen som han har betyg F och vill försöka få till E istället. 

Förvåningen på den när han berättade här hemma! Han försöker redan förbättra betyg i kärnämnen, nu vill han desutom höja betyg i två andra?! Wow, vilken förändring i tankar hos killen! En plan görs upp där några saker byts ut på befintligt schema, samt att han två dagar i veckan stannar kvar och arbetar ett tag till. På eget initiativ. Imponerande! Och som om det inte vore nog. Han har desutom på sportlovet gått in två heldagar till skolbänken och planerar för desamma på påsklovet! Vi ser hur han tar tag i sin situation och vi stöttar upp bäst vi kan. Han är stolt och glad samtidigt som det tar på krafter. Nu gäller det att få till en bra balans i att inte ta på sig för mycket. 
 
Även om vi nu håller tummar och tår att allt ska hålla, gå bra och räcka till så kan vi inte vara helt säkra. Alla är glada åt den utveckling som sker, där tvivlar ingen! Tvärtom. Skolan lovordar killens individuella utveckling och bidrag till gruppen. Där killen själv är den som ska ha äran för framgången! Men att för att säkra upp har vi i samråd med syv på skolan sett till att vi har ett sista hands val, ett form att säkert kort på gymnasievalet. På första hands valets skola finns även ett individuellt program. Så om hans betyg inte skulle räcka till kan han komma in på gymnasieskolan genom det istället, då den inte kräver fullständiga betyg. Känns skönt veta att det finns alternativ och någonting som kan passa för vår kille. På något sätt kommer han att kunna gå vidare i sina studier, med sikte på en framtid (eventuellt som veterinär! Hur häftig målsättning?!). 
 

Livet ticar på

Att vara anhörig och medmänniska, mitt i livets berg och dalbana.

RSS 2.0