Tjejen kom hem i veckan och brast förtvivlat i tårar. Hela hon bara föll ihop i en enda liten hög. Bara tanken på det fick henne att bryta ihop. 'Vi ska välja språk' fick hon fram i snyftandet. Blev väldigt förvånad och förstod ingenting till en början. Välja språk? Men det har ju inte killen gjort som går en årskurs över tjejen? Vad menar hon? I en storm av tankar och känslor försöker hon lätta på trycket för att tala om vad som hänt. Inte det enklaste då man samtidigt känner sig misslyckad och inser hur tufft det kommer att bli. Men hur som...

 

Det visar sig att man i kommunen ska börja med att från åk 6 läsa ett modernt språk - alltså tyska, spanska eller franska. Finns även alternativ att läsa sitt modersmål, förstärkt svenska/engelska, teckenspråk eller svenska som andra språk. Phu, tänker jag, där fanns alternativ i alla fall! I informationen framgår det även att man har knappt en vecka på sig att göra detta val. Hm, kanske inte den längsta tiden för en som har svårt för detta. (Samtidigt som vi dessutom förbereder för vår resa och har lite annat som är tumult i vardagen. Vart fanns framförhållningen?)

 

Tjejen öser ur sig den ena oron efter den andra. Andra elever pratar om ett av språken som det 'populäraste'. Inte det språket som hon själv skulle föredra. Följdkänslan på den blev att 'det är aldrig någon som gillar det jag gillar'. För lite så är det. Vår tjej har sin smak oavsett om det gäller språk, melodifestivallåtar eller något annat. Det som är mest omtyckt brukar inte hon falla för. Hon har sin egen stil i vad hon gillar. Härligt på sitt sätt! Men då smälter man liksom heller inte in i mängden, vilket kan kännas svårt ibland. Att behöva stå upp för att välja/tycka något som en 'minoritet'. Inte lätt! Så när jag försiktigt flikar in att hon kanske har behovet av att gå på förstärkt engelska. Ja, då blev det inte lättare! 'Då kommer ju andra märka att jag inte kan!' 'Vad svarar man på den? Till samtalet hör även att valet som görs har tjejen uppfattat som att det gäller hela vägen upp till åk 9, alltså i fyra år.

 

Jag tänker så här. Vi får skriva ner frågor och be om mer information för att bättre kunna ta beslut kring valet. Något irriterad över hela situationen åker så ett mail iväg till läraren. Samtidigt börjar mannen fundera och berätta. När han gjorde val i skolan hade ju även han svårt utifrån läs och skrivsvårigheter. (troligen dyslexi, men aldrig utredd) Han fick rådet att välja något annat ämne som fanns. Typ ett praktiskt ämne. Alltså om blickar kunde döda så var det just det jag försökte med. Att skicka blixtrar som avslutade meningarna snabbt! Det här hjälpte inte riktigt som han tänkte sig. Tjejen kunde ju inte välja annat än språk! Det hoppet behövde vi inte tända enligt mig. Förstod intentionen och ambitionen med att göra inlägget, men neej. Det blev inte lyckat! Tjejen var redan förkrossad och behövde inte falska förhoppningar.

 

Vi la allt åt sidan för att invänta svar från läraren. Vilket vi fick två dagar senare, med hänvisning till att det är ett nytt sätt i kommunen där lärarna inte fått tillräckligt med information om vad som gäller. Samt att vi får ta kontakt med den som har hand om detta inom kommunen. Suck! Dagarna går och mail haglar åt många håll och till många olika personer. Orkar inte den här detaljen heller. Men okej, ett mail till, vad spelar det för roll? Dagen efter glömmer jag helt av detta. Det är bara för mycket! Vilket resulterade i att när jag under lunch på fredagen kom på det fick panik! Jisses, språkvalet! Det ska ju lämnas in i pappersform på måndag! MÅSTE få tag på personen innan helgen! Vi får kontakt nån timme senare och jag kan ställa frågor.

 

Det visar sig att tjejen uppfattat rätt. Valet är för att läsa språket under en fyraårs period. Hur lätt va den för en tolvåring med dyslexi och som redan kämpar med att förstå engelska? Tidigare i kommunen har man kunnat i åk 6 fått prova på språken för att kunna göra valet inför åk 7-9. Verkade ju vettigare! Nu ska det alltså vara ett val som sträcker sig i fyra år. (Killen får varken eller?!) Vad kunde passa vår tjej? Här fick vi ett gott råd! Välj hellre ett modernt språk. Skulle det inte alls gå och bli för svårt, då kan man i samråd med läraren besluta senare om att avbryta och gå över till att få förstärkt engelska/svenska. Tvärtom skulle vara omöjligt att göra. Att ha förstärkning och eventuellt läsa ikapp det för att välja ett modernt språk i åk 7, då hoppar man in i de klasser som redan pågått ett år och ligger därigenom efter ett år. Den skulle aldrig funka!

 

När vi en kväll tar upp och pratar om allt det här igen slår det oss plötsligt... Killen borde ju göra språkval han oxå?! Han ska ju till åk 7 i höst. Vi glömde av det i våra tankegångar och fokuserade enbart på att hjälpa tjejen igenom det svåra. Mycket riktigt. Tjejen har fått tagit med sig papper hem under fredagen som var killens inför valet. Killen hade inte koll. Och inte vi föräldrar heller, uppenbarligen. När vi frågar hur han tänker kring det blir svaret klockrent. 'Spanska, så jag kan föra det vidare!' Öh, föra vidare? Jo. Han tänkte att båda hans storkusiner har läst spanska, hans mormor kan det 'och säkert du oxå mamma' säger han och tittar på mig. 'Så jag tar spanska!'. Hahaha, underbara unge. Jag har inte läst det, men tänker att dig kan det nog passa bra ändå. Ser hur tjejen sneglar. Det är olika. Killen har inte en problematik med detta och kan enkelt bara ta beslut. Det kan inte tjejen. Det finns en del att väga in för henne! Hon får smälta informationen. Detaljer som att både mormor och morfar och mamma kan tyska (flera som kan hjälpa och förstå språket) samt att vissa ord går att känna igen utifrån svenskan - de är snarlika - sånt väger in. Jag frågar även runt och lyfter problematiken med andra som har erfarenhet. Vad tycker dom?

 

Vet ni. Idag har vi fyllt i valet och det känns lite lättare. Tjejen vill testa att ha tyska som första alternativ och tar förstärkt engelska som andra hands val. Går det åt pipsvängen med tyskan avbryter vi det och får hjälp med kärnämnet istället. Skillnanden är att läser du modernt språk får du tillgodoräkna dig det inför gymnasievalet. Det går inte med förstärkt engelska då det redan är ett kärnämne. Men det spelar faktiskt inte roll i sammanhanget. Vi vill bara att de ska känna att de lyckas oavsett val. Vi har vridit och vänt på alternativen. Vädrat olika tankar och känslor. Vägt in goda råd vi fått. Nu kan vi enbart stötta dom i det val dom gör! Håller tummar att tjejen får bra lärare i ämnet som kan ha förståelse för att det är svårt.