De nationella proven har sammanställts och vi har haft samtal med tjejens lärare. Kort och enkelt uttryckt så behöver hon få extra hjälp och stöd. Vår tjej har en viss svårighet inom läs och skrivning. Vår magkänsla är inte helt ute och far denna gång heller. Inte för att vi önskar detta! Men det är ändå alltid skönt att få en bekräftelse på en känsla man har burit på! Och bäst av allt, man kan efter att det konstaterats förhålla sig och bemöta på ett annat sätt. Få hjälp med hur vi kan gå vidare. Tjejen blev godkänd i alla proven! Den här gången klarade hon sig. Men precis som hennes lärare också konstaterar. Kraven blir större och har hon redan svårt så behöver vi få in insatserna redan nu.

 

När det gäller läsförståelse så har det blivit bättre! Hon har även fått upp sig till en högre nivå av att kunna läsa. Fast det blir ojämnt! Tjejen stannar ofta upp och hon behöver även komma på vad som blivit 'fel' och rätta sig själv i läsningen. Hon kan ha svårt för att hitta det viktiga i en text. Blir gärna att hon förklarar allt och nästan lite till, blir lite omständlig i sitt prat om vad hon läst eller när hon berättar något över huvudtaget. Det här återkommer även i när hon ska skriva. Hon får så många tankar och meningar i huvudet att hon skriver ner massor. Hittar inte i att dela in för en inledning, en mittdel och ett avslut. Det bara öser på och där finns ju en form av röd tråd i texten, men ändå inte på något sätt. Tjejen läser om flera gånger för att försöka hitta hur långt hon kommit i sin berättelse och försöker hitta tråden igen. Men det blir gärna en väldigt lång inledning, knappt någon mittdel och ett abrupt slut då det börjar bli en så lång text att den måste avslutas.

 

Sen är det ju skrivandet överhuvudtaget. Ibland blir samma ord rättstavat, ibland inte. Ibland förstår man ändå, andra gånger blir det heltokigt. Det är svårt att få till korrekta meningar. Bokstäver kastas om i orden eller saknas helt. Handstilen överhuvudtaget kan vara väldigt svårtydd. Det blir jobbigt för vår tjej då hon själv märker av hur knasigt det blir. Hon förstår inte själv vad hon skrivit. Anstränger sig verkligen till sitt yttersta och kämpar. Men får inte till det med skrivandet. Har hamnat några gånger i lägen där det varit nära till att lusten för att skriva försvunnit, då kämpandet och känslan av misslyckande varit nära ta över. Och det vore ju för tråkigt. För fantasin har hon och hon vill ju så gärna. Vill inte att det ska försvinna!

 

Till nästa läsår får hon en ny lärare som 'tar över' klassen. Tillsammans med denna 'någon' ska det läggas upp en plan för hur tjejen kan få extra stöd och hjälp i det som blir svårt. Hoppas verkligen på att vi med rätt stöd nu kan få till det bättre för tjejen. Att vi lyckas mota svårigheterna i tid, innan det blir ännu mer och ännu svårare. Men framför allt innan glädjen och lusten till skrivandet och läsandet försvinner bort i kämpandet.

 

Sen kan jag ju inte låta bli att reflektera över det faktum att vår tjej är den där tysta eleven som knappt hörs och märks. Hon vill göra rätt, ställer höga krav på sig själv och hon kämpar på i det tysta. Tar ingen plats varken fysiskt eller verbalt. Hon stör sig till viss del på ljud och rörelse runt omkring sig när hon ska fokusera på en uppgift. Vill ha lugnt och tyst för att kunna koncentrera sig. Vår tjej kräver ingen uppmärksamhet och hon ber heller inte alltid om den - fast hon skulle behöva den. Hon försöker klara sig så gott hon kan och är läraren upptagen med annat, jaa, då väntar hon. Och även om där kan finnas 'fiffiga' kompisar, jaa, så vill hon heller inte be dom om hjälp alltid. Med risk för vad de tänker och tycker.

 

Vår tjej är nog en sådan elev som gärna 'glöms' bort/inte hinns med och ses som en som klarar sig bra. Den ordentliga flickan. Får antydningar av det, men är inte helt säker. Hm... Kan inte annat än undra hur det kommer att fortsätta? Viss oro blandat med ett för tillfället mer lugn. Nu har vi i alla fall uppmärksammat en del svårigheter. Delvis då vi som föräldrar inte släppt oron och frågat, tagit upp det flera gånger. Nu ska vår tjej få mer stöd och vi hoppas på att det ska hjälpa!

 

 [email protected]