Hörrni, det här med pengar/ekonomi?! Tänk hur det kan begränsa eller ge möjligheter. Vilka ekonomiska förutsättningar du har påverkar ju faktiskt din vardag och hur ditt liv utformar sig. Nu vill jag understryka direkt att pengar verkligen inte är allt här i livet! Det finns annat med större värde att eftertrakta enligt mig! Men jag tänker att det påverkar vem vi blir, hur vi har det och vad vi kan/inte kan göra. Det skulle kunna underlätta för den med knaper ekonomi att ha lite mera, likväl som det kan stjälpa den som har mer. Eller? Är det inte så att det finns båda ytterligheterna och allt däremellan? Oavsett kan det ju vara bra att ha lite koll på ekonomin. 

 

Innan jag och mannen min träffades hade jag stenkoll på varenda krona jag ägde. Det var ganska enkelt att få en överblick och prioritera som jag själv tyckte och tänkte. Å summorna var ju kanske en aningens lägre än dom familjen min hanterar idag. Haha. Kolla in en av de första bugetarna jag hade (inte bästa kvaliten på att se tydligt kanske, men ändå...) Månadsräkningar på mellan 2.300-4.000 kronor. Det var tider det! 

Nu senare när barnen kommit in i mitt liv och i kombination med att det mesta gick över till att bli digitalt, jaa. Kan säga att högsta prio var inte att ha stenkoll på ekonomin eller lära mig hur jag gör utan papper och penna. Snarare få ihop en vardag som fungerar, där psykiska ohälsan blev alltmer påfrestande och svårhanterlig. Så från att ha vetat vart varenda krona tar vägen till att enbart ha en viss överblick och leva lite mer från månad till månad. Där fanns annat som tog över min tankekraft och energi. 

Hur som haver. Nu är vi tillbaka till att vi tillsammans måste få stenkoll på ekonomin. Med min lön som blir olika varje månad måste vi veta hur vi kan tänka/prioritera och försöka få ner nån hundralapp här och där. Så här blir jag extra nöjd när jag tänker på hur vi dom senaste två åren trots allt kämpat bort så många lån och 'onödiga' utgifter vi bara kan, å på så sätt minskat våra månadsutgifter. Vi äger själva den bil vi har, fått bort mannens studielån (har vi lite flax är mitt borta om två år), lyckats bli av med lånet för att få in fiber till huset osv. Hur lägligt nu när vi väljer att ta bort min fasta inkomst? 

För att börja få begrepp om vart alla våra pengar har gått det senaste året har jag lagt ner en mängd timmar denna månad på att skriva ner detta. Rotat igenom kvitton och kontoutdrag. Vad kostar huset/boendet? Vad har vi lagt på nöjen, frisör eller friskvård? Vad har mediciner och landstingsbesök kostat? ...kort sagt en överblick med detaljer i sig. På bilden nedan ser ni uppe till höger de få utgifter jag budgeterade för i min ungdom. Till vänster har ni den lite längre listan jag/vi jobbar med nu. 

Kan säga att även om vi inte haft detaljkännedom om varje krona, så jaa, vi har haft generell överblick och det har varit tufft! Vi har inte haft något överflöd och har alltid behövt tänka till. Det finns en, möjligtvis två saker vi kan minska ner utgifterna på. Men i övrigt ligger kostnaderna där dom ligger. Det vi kan påverka till viss del är hur vi prioriterar inom och mellan vissa delar. Som matkontot. Här är det numera matlådor som gäller, minska svinn, baka eget bröd, där finns en låda med billiga nudlar, vi köper mer av billigare mat/råvaror (snarare gönsaker än dyra köttbiten), mindre snacks... Men samtidigt unnar vi oss. (Och vem sa föresten att köpt bröd är lyxigare än egengjort eller att rotfruktssoppan inte kan vara minst lika god, om inte godare än tjaa köttgrytan?) Vi köper den yoghurt vi älskar till frukosten oavsett om det finns billigare, vi har småplocksmiddag ibland och på sommaren blir det en skaldjursmiddag i augusti och en och annan påkostad grillning. Drar åt i en ände och låter det 'rinna över lite' till den andra änden.

 

För tro det eller ej - det gör faktiskt skillnad! När vi planerar in för hur vi gör med maten kan vi storhandla och undvika många spontanköp och snabblösningar när en hungrigt går och plockar ner i kundvagnen. Vi ser till att få med så mycket vi kan för månaden när vi har vår 10% kupong. Däremellan är tanken att det endast stödhandlas färskvaror nån gång. Å är det röda prislappar, då passar vi på! Som i vår affär där kort datum går på 30%, det blir mycket köttfärs, pålägg eller vad det nu är i frysen dom gångerna! Pass på när det gäller! Så här kom vi ut till bilen sist med två kundvagnar fulla av varor. Exakt på kronan inom budget, trots några extra varor vi inte behövde eller måste ha. Så bra gjort av oss! (Å tänk att vi lyckades trycka in allt i pluttiga bilen oxå! Haha)

Måste säga att det här med budget och prioriteringar känns mycket lättare nu när vi kan resonera med ungdomarna i huset om detta. Öka deras förståelse med varför dom får en julklapp/födelsedagspresent och inte fler, varför de får slita på sina skor in i det längsta innan det köps nya, varför de har precis rätt antal tröjor som räcker mellan tvättningarna och inte flera som ligger på hyllan halvt oanvända. Men främst så är dom med i tanken om varför pengar inte alltid är det som är värt mest. Dom förstår prioriteringarna som vi alltid fått göra/gör. Men att det gör inte att känslorna som finns där alltid är lättare att bära.

 

För jaa, det är inte roligt att känna hur andra kan gå på bio till synes obegränsat, gör restaurangbesök eller åker på resor på loven. Det är inte roligt att känna hur en inte passar in med sina kläder, inte kan köpa den där prylen 'alla andra har' eller vad det nu är för något. Det känns! Den är inte rolig att hantera. Det smärtar och jaa, vi har sneglat och varit avundsjuka på andra. (Utan att veta hur dom har det eller prioriterar!) När det varit utflykter med skolan har vi alltid låtit barnen ta med det skolan erbjuder som lunch. (Samma nu under pandemin, det är matlådan skolan erbjuder som tas hem!) Det har fått duga och det är vad vi betalt för. Vi har inte råd att betala dubbelt. Alla andra, utom kanske två andra elever, har tagit med sitt eget och extra. Sånt känns! Skamen, utanförskapet... Men ni må tro att tjejen min vart överlycklig den där gången en kollega till mig vid en av dessa tillfällen ställde sig och stekte egna pannkakor och köpte gosylt samt festis som tjejen kunde ta med sig. Asså lyckan! Glädjetårarna och tacksamheten. Det lilla gjorde så mycket. Den gången var hon som en av alla dom andra! Tack! 

 

Så. När det kommer till vår ekonomi ska vi nu ha stenkoll på vart varenda krona behöver ta vägen. Både för den här månaden, men även nästkommande. Vi måste planera och kalkylera för flera månader framåt då min lön blir osäker. Så vad går det åt för pengar till bilen? Hur mycket får maten kosta? Kan vi redan idag lägga undan pengar till nästa månad? 

För att göra allt ännu mera konkret och tydligt har vi skaffat oss fler gemensamma konton på banken. Så dom pengar vi ska ha för att klara av matkostnaderna, ja dom pengarna går in på matkontot. Dom pengar vi behöver för våra räkningar, dom går in på räkningskontot. Alltså det blir så övertydligt i vad som är budgeterat till vad! För lika fort lönen kommer in ska den fördelas ut till rätt konton. Å där kommer det ju dessutom synas väldigt tydlig om pengarna tagit slut eller om det blev en slant över till nästa månad. 

Ah! Tänk vad skönt när en har lite ork och kraft till att börja komma i fas med även den här delen i livet igen. Allt för att egentligen inte ha mer pengar, utan kanske snarare klara sig på minsta möjliga och dra ner på stress och krav från arbete. Återigen handlar det om ett välmående! Kan vi få koll på ekonomin och göra rätt prioriteringar där, så kan jag fortsätta ta en välbehövd paus från heltids/ordinarie arbete. Vi minskar på krav och stress och får mer positiv tid ihop, samt en liten bonus så småningom på en sparad buffert om vi har tur. Det vore nåt! Så nu säger vi Hej till vår nya budget och välkomnar räknandet av slantar vi får in och kalkylerna på vad det ska gå till.