Semestertider

Timmarna och dagarna dom går och nu närmar sig slutet på semestern. Mina tre veckor med barnen kommer övergå till en vecka där hela familjen är ledig ihop innan jag börjar jobba igen. Tänk att vi har en vecka till tillsammans! Känns som lyx och måste komma ihåg att njuta av det. Den förra var ju inte så avkopplande direkt - men nödvändig på sitt sätt. Tänk att jag önskar så att få ha minst tre sammanhängande veckor med hela familjen en sommar. Vore det inte guld?! Får nog sättas upp på prioriteringslistan! 
 
Sommaren har ju verkligen bjudit på sol och värme, minst sagt. De flesta verkar njuta och tycka att det är helt fantastiskt. Ja, på ett sätt är det nog det. Men, för där finns ett men för mig, det känns inte fullt ut njutningsbart när det är avvikande med denna värme. Dels är det för tillfället lite för varmt för mig i alla fall. Några dagar med detta i ett annat land där man förväntar sig det känns helt okej. Fast här hos oss i Sverige sen i maj?! Nej, det stämmer inte. Sen tänker jag även på alla de konsekvenser det får med torkan/värmen. Bristen på foder till djuren, bönder som inte får tillräcklig skörd, bränder som härjar på x antal ställen samtidigt i vårt land osv Jag har faktiskt svårt att fullt ut tycka att det är härligt med denna sol och värme då. Ledsen om det känns negativt, men jag får en oro och många tankar som spinner loss i mitt huvud. Vad har vi för framtid att vänta? 
 
Hur som, känner mig lyckligt lottad av att vi har byggt upp vår trädgård som vi gjort. Att vi nu verkligen kan dra nytta av våra platser vi har byggt oss. Finns fyra ställen som jag alternerar mellan att vara på. Inne i paviljongen är så mysigt att sitta! (Fast just nu när temperaturerna toppar och vinden står stilla är det inte ett dugg svalt där) I solstolarna bredvid ligger jag och försöker koppla av medan jag lyssnar till P1 sommar och vinter. En timme i taget är vad jag max mäktar med att sitta/ligga still medan pratet i hörlurarna håller mig kvar. Utan det vore jag på benen efter en halvtimme, rastlös eller i full fart med något som ska fixas (oavsett om fysisk ork funnits eller inte). Att sätta sig en sväng i hamocken är alltid rogivande! Därifrån har jag spanat ut i trädgården på fjärilar som ’dansar’ runt, fåglar som tar sig en slurk eller ett bad, humlor och getingar har surrat och en och annan vindpust har satt en rörelse i träden. Och en ny favoritplats! Den svalaste av dom alla. I hängmattan mellan huset och gäststugan. Skugga från seglet vi satt upp och så draget som går i gången mellan husen. Så svalt att det nästan känts lite för kallt ibland. 
 
 
Så förutom några lata timmar på någon av alla sitt/liggplatserna. Vad innehåller dagarna? Förvånansvärt lite iår. Mindre än det brukar. För som sagt, jag brukar hålla tempot uppe och inte sitta ner i många minuter. Ovan i den så känns det väldigt innehållslöst i sommar. Fast, det är precis vad kroppen säkerligen behöver. Vila och återhämtning. Inte vara i fullt ös hela tiden. Svårt när tiden för tankar får mycket utrymme. Det skapar faktiskt stress i mig. Speciellt i kombination med att jag vet att där finns saker som ska göras som inte blir gjorda om jag enbart sitter ner. Åh! Rejäl utmaning med andra ord! Jag kan även få stor oro/ångest när det är för lugnt/tyst runt mig. Tankarna tar då grepp om mig och jag får svårt att hålla de tillbaka. Det skenar gärna iväg snabbt. Förstår inte hur jag ska få ihop det ibland med vad jag behöver fysiskt och vad jag psykiskt utmanas i. Då har sommar/vinterpratet i hörlurarna hjälpt mig! Fast, det är ju inte direkt tyst då, haha. Jaja. 
 
I trädgården har jag i stekande värmen grävt en ny rabatt i ’stenhård’ mark. Envist, supersvettig och med mål i sikte stod jag där med spaden i högsta hugg. Fjärilar, humlor och andra insekter behöver få lite hjälp på vägen. Så här är ett bidrag från oss! Hoppas på att den ska blomstra fint och agera cocktailbar åt de små djuren nästa år. Intill är vårt insektshotell och ett vattenbad har även kommit till där bredvid nu. Får se hur det kan rota sig och ta sig där i rabatten nu med tanke på att det blivit bevattningsförbud. Hm. Turligt nog har vi några tunnor som kan samla regnvatten att vattna med, men då måste det ju regna! Håller tummar för den i helgen! (men är livrädd för om blixten ska komma och slå ner i den torra marken)
 
Vad mer? En vän kom och sov i gäststugan och förgyllde tillvaron några dagar. Bland annat avsattes en dag till att susa fram och tillbaka till Ullared och Gekås. Tjejens önskan att få göra och uppleva under sommarlovet. Med en lista på saker hon ville hitta och fixa även till andra for vi dit. Om det var värt det? Jaa! Absolut. Tog sin tid i bilen, inga mängder av pengar eller inköp som skulle göras, mycket folk och trångt. Men joo. Den glädjen det skänkte tjejen skulle jag aldrig ta ifrån henne! Att uppfylla den var det minsta jag/vi kunde göra utifrån hur vårt liv ser ut.
 
Badats har det gjorts. Där jag som badkruka mest fått sett fötter som dyker ner i vattnet. Två tre gånger har vi åkt till någon sjö/vatten. Annars har tjejen, som är den som är fisken i vattnet, mer gått ner för dopp i poolen hos mormor och morfar. Killen börjar bli mer som mig - gillar inte att bli blöt. Duschat har ingen av oss gillat någonsin. Men badat har varit okej under de yngre åren, inte längre. 
 
En dag tog vi tag i att få ner två av ’takskivorna’ från uterumstaket. Det behövdes bytas ut en list för att täta till och passade på att tvätta av takdelarna. Hur varmt i den här gassande solen? Phu! Finns en takdel till som måste ner för att kunna täta närmast garagedelen. Men det gör vi en annan gång! Vi vet inte ens varför det läcker in på den sidan. Så när vi väl börjar ta atg i den sidan kan det bli en del pyssel. Spar lite på den! Jag har även fortsatt projektet med att städa ur och rensa bort från ett utrymme vi har som är tänkt att nån gång bli ett rum. Men då måste där hittas nya platser till det som ska vara kvar och slängas sånt som nu bara samlas på. Ett ’delprojekt’ i detta var att hitta ny plats till mannens alla grillsaker. Plötsligt en dag slog det mig! Lekstugan! 
 
Där tog inte lång tid från tanke till genomfört. En efter en åkte grillmaterialen in i stugan. Flis, chrunks, briketter och allt vad de nu heter i alla möjliga olika sorter. Å så alla verktygen. Skruva, skruva och upp på väggarna. När mannen min kommer hem efter dagens arbete frågar jag om han tror det finns något mer som ska dit, som jag missat. Jodå, det fanns det! Två lådor till med mer bränsle för grillning och några verktyg till. Hahaha! Kommentaren från han själv. ”Oj, är det så här mycket?!” Jodå, så att det är det ju! 
 
 
Båda barnen har även med sina två mostrar och två ’småkusiner’ varit på tältning och kanotning. Inte alls långt från där vi bor finns ett jättefint område med en kanotled. Där sattes upp två tält (eller egentligen fyra med dom två hängande tälten, supersköna att ligga spana på trädtopparna från) och alla fyra kusiner och båda mostrarna instalerade sig. Med tanke på brandrisken planerades maten utifrån att inte behöva tända någon eld. Tjejen ville så gärna men hade för stor oro för att kunna sova kvar. Med en kanot och en lite gummijolle blev det till att samsas och turas med vem som ville göra vad. En tur ut (under båda kvällarna) när mörkret sänkt sig för att se fladdermössen vid vattenytan. Allmänt bad och häng med utmaningar för såväl individer som ’gruppen’. Erfarenheten och upplevelsen olika för alla, men helt klart ett minne. Själv åkte jag och mannen fram och tillbaka för att assistera eller skjutsa/hämta några gånger. Allt för att göra det mer behagligt och värt det på det sätt som behövdes. Alla måna om att det skulle bli så bra som möjligt för alla oavsett oro, fobier och egenheter. 
 
Jaa, förutom ovan nämnda saker går tiden mest ut på att finna svalka och ro. Fläktarna susar inomhus, smörgåsar och smoothies fixas, skärmtid förekommer varje dag, vi önskar och drömmer om mycket - men gör enbart det nödvändiga och genomförbara. Tränar på att njuta av stunden och ta tillvara på de där små detaljerna.  Ett leende, omtanken i en gest eller en fin tanke som yttras. Tänker att vi har kärleken till och tryggheten med varandra, den kommer man en bit på här i livet. 
 
Näst på tur: ikväll ska vi spana på månförmörkelsen!

Livet ticar på

Att vara anhörig och medmänniska, mitt i livets berg och dalbana.

RSS 2.0