Det blir FÖR rent

Alltså, det här med tandhygien. Det är något som kan vara en väldigt naturlig del av vardagen och typ så pass automatiserat att en knappt tänker på det. För andra kan det vara laddat och svårt ur flera perspektiv - som t ex utifrån över/underkänslighet eller tvång. Som jag förstår är det väldigt vanligt att personer med en npf-problematik kan ha svårt inom detta område. 
 
Hemma hos oss är det här något som får uppmärksamhet och det flyter inte alltid på supersmidigt. Själv är jag den som tycker att det här är jobbigt. När jag borstar har jag en ’rutin’ i att alltid göra på samma sätt. Tandborsten far fram över en tand i taget och alltid i samma ordning. För mig är det en medveten strategi då jag inte har det här automatiserat i mig. Så om jag blir avbruten under den här processen tappar jag fokus och vet inte vad som är gjort eller inte - jag måste börja om. Superfrustrerande och irriterande!
 
Något annat som komplicerar tandborstningen för mig är att det måste kännas på ett visst ’rätt’ (för mig) sätt. Det är som om det inte blir rent om den där rätta känslan inte finns där. Det blir då en rädsla över att där finns bakterier och smuts kvar. Och med den ångest det innebär att vara hos tandläkaren med alla de ljud, lukter och smaker som blir... Jaa, då triggar det till att VERKLIGEN få till den rätta känslan i välbehag över rena tänder! Tandläkarbesök undvikes i det längsta! Vi kan säga att jag borstar tänder noga. Rent av FÖR noga. På riktigt, jag kan inte borsta slarvigt. Har verkligen försökt, skrattat och skojat om det. Men det går INTE. 
 
Att lära sina barn borsta tänder ’normalt’ när en själv inte kan/gör det. Den är svår! En är petig med hur den borstar, den andra försöker men hittar inte tekniken i hur det ska bli rent överallt. Klurigt! 
 
Alltså, när tandläkaren säger att jag borstar sönder tänderna, då kan jag inte annat än skratta utåt och gråta inåt. Jag är grymt medveten om problematiken. Det är inte bakterier i min mun som gör hål - för där är inte hål som orsakar ilningar. Det är jag själv som skadar emaljen på ytan och får tandhalsarna blottade av tandborsten - så då får jag tänderna lackade som skydd när det blivit för stor skada. 
 
Sen är det faktiskt även bidragande att gnissla och pressa tänderna mot varandra. De energier som det orsakar påverkar hur tandköttet ligger vid tänderna. Så eftersom jag ständigt har ont i käkarna har jag fått rekomendation att använda bettskena på nätterna för att avhjälpa den biten. Sen är ju det enbart att gå på symptomet, det behandlar inte orsakerna till varför en pressar och gnisslar tänderna. 
 
Jaja, det om tandhygien. Det är inte lätt, men lite småroligt på ett sätt när vi här pratar med ungdomarna om att borsta rätt/bättre och till vuxna att slarva lite mera, haha! 
 

Livet ticar på

Att vara anhörig och medmänniska, mitt i livets berg och dalbana.

RSS 2.0