Fribiljetter, varsågod!
Det finns ett kinesiskt ordspråk;
'När man har haft bråttom länge måste man stanna upp och vänta in sin själ.'
Jag tror att det är de som jag behöver just nu... Vänta in att min själ ska vara tillbaka fullt ut. Inte bara till viss del, utan fullt ut! I alla fall så långt de är möjligt få en balans i kropp och själ. Har stressat och pressat min kropp till det yttersta väldigt länge. Åkt varv efter varv i berg och dalbanan. Laddat för uppförsbackarna och flugit fram i nedförsbackar, kastats åt höger och vänster och gjort några lopar. Någonstans på vägen har kroppen tyckt att det går för fort, det blir för mycket. Men inte har vagnen stannat för det!?!
Vagnen är ingenting jag fullt ut styr över. Lika lite som jag har byggt banan.
Jag har fått en åkbiljett. Klivit på 'tåget' livet med att bilda familj. Men vad det skulle innebära hade jag ingen aning om... för vem har det egentligen? Vem vet hur livet ska bli? För inte är det så som jag trodde och fått bilden till mig. Romantiserat och superhärligt. Inte några rosa fluffiga moln här inte! Livet består av så himla mycket mer.
En vän sa till mig för ett tag sen att jag kanske borde stå och dela ut fribiljetter till åkturen/banan... Hahaha! Underbar syn! Ni som älskar berg och dalbanor... Vilken tur ni skulle få!!!
Å neej, hon menade inte att jag skulle lämna min familj! Snarare kliva av vagnen, återhämta mig, pausa och få perspektiv. Inte sitta och bara åka med i vagnen och låta den styra hur mitt liv blir hela tiden. Få mer kontroll över mig och hur jag mår, genom att inte hejdlöst kastas runt. Ja de va så jag tolkade det i alla fall. Att pausa genom att tänka lite på sig själv mellan varven. Lättare sagt än gjort! Samtidigt så tror jag att det kanske är möjligt att till viss del vara med och forma banan. Ja, alla berg och dalbanor behöver väl repareras och rustas ibland? Om man då stannar, kliver av och ställer sig bredvid. Då kan man ju också få syn på en del saker man inte kan uppfatta mitt i åkturen. Hur är det där under i grunden? Hur får vi vagnarna att åka smidigt? Hitta hur kurvor och backar blir till lite mer lagom i sina svängar och höjder.
Finns en app, 'Coster crazy', där man utmanas i att bygga just berg och dalbanor i olika miljöer till ett antal passagerare. Alla med en uttryckt önskan. Alla med olika önskan så klart, de är ju individer! Det gäller att under de förutsättningar man får bygga banan så att alla blir nöjda. Hm... lite smått klurigt i hur det är små, små nyanser som behövs ibland i skillnader för att klara eller inte. Ibland är en nöjd, men inte de andra. Andra gånger gillar alla utom en banan. Fix och trix gäller tills du har banan byggd och alla nöjda.
Tänker att det är ju lite precis det jag försöker beskriva här ovan! Precis som spelet i appen, så går min jämförelse ut på typ samma ju. Hur ska jag få familjen till att åka smidigt där i banan? Utan att någon flyger ur sin vagn, utan att banan tar slut mitt i, utan att någon mår illa eller blir uttråkad... Är ni med?
Sen är en annan tanke med den där fribiljetten... Om ni tänker er symboliken i att det kunde stå för att man tar del av erfarenheter och får till sig kunskaper kring en familj med NPF. Att det är ni läsare som håller i fribiljetter och varje gång ni kikar in här så utnyttjar ni en biljett och tar del av åkturen - hur det är i min familj. Den tanken är rätt fiffig!
Tänk er vidare... Det är genom att jag sitter och skriver på en blogg, och genom att ni är intresserade och nyfikna läsare som vi tillsammans skapar nya insikter och förståelse, för bland annat olikheter. Eller? Jag tänker i alla fall att genom att nå ut till andra så kan jag både sprida en familjs erfarenheter, samtidigt som det ger en viss information i hur det kan vara att leva med NPF och framför allt som anhörig. Jag kanske även når ut till andra som likt mig vill känna att man inte är ensam i sin situation. Det finns en tröst och en styrka i att känna gemenskapen till andra.
Genom att vi tillsammans är öppna och nyfikna; kan skriva/prata om, läsa och hjälpa till att sprida information så bidrar det till att minska förutfattade meningar och missuppfattningar. Kanske det minskar osäkerheten och okunskapen i vad NPF kan innebära? Kanske det minskar på skam och skuld som så ofta är kopplat till psykiska tillstånd?
Finns det någon där ute som du vet är nyfiken på eller kanske rent av själv lever med NPF nära sig? Någon som skulle kunna ha glädje av en fribiljett? Tipsa gärna om min berg och dalbana/sida! Eller bjud in denne till att följa 'Livet Ticar På' på Facebook! Det betyder otroligt mycket för oss alla! Jag blir så glad varje gång jag får kommentarer eller mail från er! När vi kan finnas där för varandra i livets berg och dalbana!
Varsågoda, jag delar ut fribiljetter! Ta gärna en extra och dela ut till en vän!
Kram på er!
